Elbesiktning i en bostadsrättsförening

Vad som gäller, kort

Elsäkerhetslagen lägger ansvaret för en elanläggnings säkerhet på innehavaren – i en bostadsrättsförening är det föreningen för fastighetens del. Ansvaret gäller löpande, oavsett om någon besiktat något eller inte.

Det finns inget generellt krav på återkommande besiktning för vanliga flerbostadshus, till skillnad från vad som gäller för vissa andra anläggningstyper. Men ansvaret finns kvar. Konsekvensen är enkel: utan besiktning har styrelsen ett ansvar den inte har underlag för att bedöma.

Detta är en beskrivning av hur det brukar hanteras, inte juridisk rådgivning. Har föreningen en specifik fråga om sitt ansvar bör den ställas till någon som kan svara med bindande verkan.

Vad som normalt kontrolleras

• Fastighetens huvudcentral och undercentraler – skick, värmeutveckling, åtdragning, märkning
• Jordfelsbrytare – finns de, fungerar de, är de av rätt typ för anläggningen
• Stigarledningar och deras skick där de är åtkomliga
• Allmänna utrymmen – trapphus, källare, vind, tvättstuga, garage, soprum
• Utomhusinstallationer – belysning, motorvärmare, portautomatik, laddning
• Dokumentation – finns ritningar, stämmer märkningen, är tidigare arbeten dokumenterade

Termografering – att fotografera centraler med värmekamera under belastning – hittar dåligt åtdragna anslutningar innan de blir varma nog att märkas. Det är ofta det som ger mest per krona i en äldre fastighet, och det går att beställa separat.

Vad protokollet ska innehålla

Ett protokoll som bara säger "anläggningen bedöms som godtagbar" är inte användbart. Begär att det innehåller:

• Vad som kontrollerats och vad som inte kontrollerats, med skäl
• Varje anmärkning med plats, beskrivning och bedömd allvarlighetsgrad
• Vad som ska åtgärdas omedelbart, vad som kan planeras och vad som bara ska bevakas
• Fotografier på anmärkningarna
• Vem som utfört besiktningen och företagets registrering hos Elsäkerhetsverket

Det protokollet går sedan rakt in i underhållsplanen. Det är där värdet ligger – inte i besiktningen i sig utan i att styrelsen får något att planera efter och att nästa styrelse får veta vad den tidigare visste.

När det är särskilt motiverat

• Fastigheten är byggd före 1980 och centralen har inte bytts
• Föreningen ska investera i laddstolpar, solceller eller bergvärme
• Det har förekommit återkommande fel utan att någon vet varför
• Ingen i styrelsen vet var ritningarna finns
• En stor ombyggnad är på väg och underlag behövs för upphandlingen

Den sista är den mest lönsamma. En besiktning före en upphandling gör att offerterna blir jämförbara och att överraskningarna kommer före avtalet i stället för efter.